Alla borde ses som en egen individ, en människa. Inte luft

Jag är frustrerad.
Jag är lite konstig, jag kan bli lite bitchig och ryta i och bli sur och jag skulle behöva bli det mera.
Det verkligen inget som är jobbigare än att bli avbruten när man pratar, ignorerar när man pratar eller så vänder man sig om.
Ska jag behöva skrika och vifta att
- För i helvete din jävla kossa kan du ta en minut åt att lyssna?

Nu syftar jag inte på någon speciell person.
Men jag har alltid haft det så.

Jag vill bli en egen idivid, en egen person.
Inte. . .Emmas kompis (inget fel med att vara det men ni fattar va?) eller hon DEN där saken som är lustig eller den som man inte frågar/talar direkt till utan frågar/pratar med hennes kompis som sedan ska fråga mig.
Jag bits inte, om inte annat existerar jag påriktig.

Till och med lärare vänder sig till mina kompisar och "antar" att jag ÄR dem.
Eller varför skriva upp Lovi när hon ska vara med på något ? Hon är väl ändå bara luft..


En rolig bild mitt i all tråkig text. Emma och jag vid Emmas kk. ;)

Men ni kanske kan förstå mitt problem...Självklart är jag Emmas kompis och kommer vara i all evighet. Men jag är så mycket mera än bara det.
Jag är bara så ledsen och trött på att vara DEN.


Kommentarer
Postat av: Emma

du är en individ.

för mig är du Lovi och har alltid varit.

<3

2010-01-21 @ 22:28:21
URL: http://stillunwritten.blogg.se/
Postat av: Johanna

Eftersom vi umgick när vi var små så ser jag dig som Lovi, hon som gjorde roliga o smarta skridskor spår när det va snö. =)

Du är Individen Lovi :)<3<3

2010-01-23 @ 18:45:22
URL: http://thisjohanna.blogg.se/
Postat av: siri

Jag har känt dig hela livet, och jag vet med all säkerhet att du är underbar på alla sätt Lovi <3



Saknar er, vi Måste ses, kanske i Påsk? :)

2010-02-22 @ 02:00:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0